bblossom

Tycker inte att jag gör speciellt mycket (eller ingennånting som lille B säger), jag jobbar, sover, lagar mat, städar, kramas med Pyret, jobbar igen, sover lite till, ränner i tvättstugan....
Men ändå har jag aldrig tid att träffa folk!
Hur kommer det sig?
Jag gör antagligen saker varenda dag som jag inte ens är medveten om att jag gör, för uppenbarligen är jag ständigt upptagen.
Har försökt boka fika med Alexandra i flera månader nu, hopplöst! Men nu i kväll så hittade vi en lucka i agendan på tisdag eftermiddag. TISDAG. Allvarligt.... det är en vecka kvar. Jag lever mitt liv i en agenda. Hualigen!
Ska träffa en gammal klasskompis med son också, men jag får nästan ont i magen över att höra av mig, för tänk om jag inte har tid.
Jag måste ha tid!
Jag gör ju inget!
Det är ju inte så att jag har 11 ungar, jobbar 200% och doktorerar samtidigt.
Eller jo, jag jobbar för mycket, det vet jag. Men inte SÅ mycket att jag ska behöva leva avskärmad från all social kontakt i dagsljus!
Och så funderar jag på att åka bort en helg. Men den helgen lär väl bli 2037 nångång. I bästa fall.
Måste gå till frissan, jag har inte hunnit med att ringa än, helvete. Jag ser ut som ett penntroll.
Och om jag inte hunnit med att ringa hur i hela friden ska jag då hinna med att sitta där i 3-4 timmar..?