En sån där dag ni vet
Onsdagsfunderinger
Rammade in ordet "SEJD" för 237 poäng på WF och blev genast på bra humör. Jag vet, mobil spel, jag? Men utanför förnstret flyger tre små rosa grisar och det ser helvetes kallt ut. Alltså ursäktad.
Sitter i vardagsrummet och föreställer mig hur det vore om jag drog soffan ditåt, hittade en gammal risig byrå, flängde mig iväg efter den där fåtöljen, åkte tillbaka till Borås och gjorde Mariellas interiör, ringde com hem och fråga hur fan man kan se på tv på andra väggen utan en sladd på diagonalen genom hela rummet. Ja, sånt funderar jag på idag. Och vad ska man ha för möbel i hallen så att man kan köpa sig en fin hattlåda (hattask?, hattbox?, va heter det??) ?
Jo, sen ska jag dricka kokosvatten, det ska tydligen va återfuktande á la Allan, och det kan ju torrbollen Jag behöva.
Höll ju på att glömma! Har ju stora bekymmer med mina inte-ännu-införskaffade julgardinger! Hissgardin, eller längder (alltså vanliga, inga svordoms panelgardiner kommer innanför min dörr -va så säkra). Julpyssel också, måste till hobbyaffär´n och köpa siffror, hjärtan, färg och små söta rosetter.
En latte på allt detta funderande så blir det nog bra, och en löning, gärna två.
Och större vader så jag kan få mina chinos att hänga på plats.
I love you
Det bästa med att vara osams
Högtidsdagar
Kallt som fan
ÄNTLIGEN !!
Heeej...
Nu är jag tillbaka med buller och bång, lika tokig som innan och mer lik Papphammar än någonsin, och med mer känslor. Skörare och starkare på samma gång. Bloggen kommer (antar jag) ha samma rollercoaster av lätt, svårt, gammalt, nytt,roligt och urbota tråkigt -som innan. Alltså, precis som jag. Ingen ordning på allting, mer eller mindre.
Men först sova, inatt blir en lång natt.
Alla dessa jävla lingon!
Är änna aningen ur balans. Inget är sådär riktigt kittlande upplyftande, så som vardagssaker är ibland. Ovanligt vackra och vansinnigt roliga. Men nu, inget.
I stället är allt bara aningen fulare och känsligare än vanligt.
I dag har jag hunnit gråta två gånger. Än.
En gång när Claes Malmberg kom med en cykel till Lotta i femårspresent.
Och en gång när samme man kom tutandes till sina ungar å frugan, på landet.
Claes Malmberg får mig att gråta.
Två gånger.
Samma dag.
Måtte det bero på alla dessa jävla lingon och måtte det snart vara över.
Gnällspiken talar ut
Har jobbat, haft brandlarm, blivit nedtryckt i höjd med hålen i strumpan, nyser, har ont i halsen, fick lingonvärk, har en nerv i höger arm i kläm, satte voltarenen i vrångstrupen.
Bättre lycka nästa gång. Eller nåt.
Men jag hade i alla fall tur med vädret...
Hade jag vart på humör så hade jag bloggat om Emma-gör-en-Äkta-Emma-Grej-som-bara-Emma-kan.
Men det är jag inte, så ni får vänta.
Nu ska jag sova.
Nu får det vara bra!
Nu du Gud, om du nu finns.
Nu är det dags att byta spår.
Nu räcker det med unga människor. Ska du hålla på såhär så finns det snart inga kvar.
Vad är det för sätt?!
Så här kan du inte hålla på. Nu räcker det!!!
Hör du det!?
Du gör mig besviken.
Ta de som nått sin gerotranscendens.
Inte unga, härliga med hela checklistan kvar.
Det blev ju bra ändå
Vår playdate blev iställd idag och Pyret blev ju halvt förkrossad. Stackarn.
Men med pyjamas på, varm choklad och hemmagjord, nej nu ljuger jag, hemmamonterad strutglass så kan man ju lösa de mest bekymmersamma problem.
Nu njuter vi kvällen och ser fram emot morgondagens lunch och paketshopping.
Oh, jag hittade förretsen min vardagsrumslampa och mina ljusbollar idag.
Eller mina å mina... de ska bli mina.
Samtal
"Hej du det va E-K, tänkte höra om du kan hoppa in i natt"
"Nja... vet inte"
"Du få va på ettan isf, där vi har låst för magsjuka"
"Tack men nej tack."
Undrar vilken stackars ovetande vikarie de fick lura dit.
Hehe.
Idag är det obeskrivligt lugnt och skönt hemma i soffan :D
Nä det va det jävligaste!
Att gå upp kl 06.000 är lika med döden för mig. Sov gräsligt dåligt i natt för jag va rädd att försova mig.
Själva gåupp´et gick bra, inga pix. Men guuuud så segt att cykla med sovande ben. Å guuuud så mycket is det va på sadeln. Å guud så Pyrets regnbyxor läckte in.
Utbildningen va helt okej, lite teori, lite praktik, lite skvaller.
Stannade på Ritz på hemvägen för lite bröd och fika. Det tog typ 3 minuter och när jag kom ut så hade helveteshimlen öppnat sig och det haglade á la Allan.
Vad göra? Trampa!!!
Såg ut som en dränkt katt som råkat i luven på ett piggsvin.
Ajajaj va ont det gjorde!!
Nu sitter jag ihopkurad under en filt och försöker hålla mig vaken, spärrar jag upp ögonen lite, lite till så ramlar dom ur, och slappnar jag av så somnar jag bumms!
Svår balansgång det där.
Min pojkvän
För femhundrafemtioelfte gången får jag höra att jag har en pojkvän.
Wihoo, jag har en kille nananananana.
Ett "rykte" på stan, tydligen hela halva stan. Och en vän till mig vet att jag har en pojkvän nanananana.
Fan va käckt!
And the twist:
Alla femhudrafeMtioelva gångerna kommer påståendet om ett rykte från samma person. Ihop med ett hot.
Alla gånger är det "rykten" på stan.
Alltså ett sätt att försöka bedriva utpressning genom att själv hitta på saker man i fantasin kan göra sig svartsjuk på. Och med svartsjuka kommer rättigheter. Eller?
I alla fall anledningar, orsaker, som i sin tur rättfärdigar.
Djup, utstudernde psykologi för att nå dit man vill, vilket egentligen inte har ett dyft med nån pojkvän att göra. Det är svartsjukan som måste fram så att man kan greppa ett rättfärdigande för att bete sig illa.
Jag vet, det låter hemskt. Men jag har lärt mig leva med det. Med hoten och svartsjukan och "det är ju ditt fel".