Tuppeskinn
Jag är så trött så jag är knottrig!
Pirrig i fötterna och mår kräksilla, men ändå var jag tvungen att knappa igång datorfanskapet.
Jag har blivit beroende!
Jag är missbrukare.
Fattas bara en intervention (vad heter det på svenska?)
Jag inbillar mig att jag inte kan somna om jag inte först läser alla värdelösa, intetsägande bloggar och kollar hur statusen ser ut på tradera först. Don´t say a word...
Men det dära facebook har jag fått nog av, fyttirackarns sikket ställe.
Nutidens klagomur, kanske en offentlig bikt. Ett ställe där alla finner ursäkt att vara 14 igen. Va det så kul att va 14? Jag fullkomligt hatade att va 14, det var helt ärligt det värsta året i hela mitt liv, men är det bara jag som insett att jag inte kan leva om det året genom facebook?
