I väntans tider
Sitter här i mitt soffhörn och önskar att jag hade en liten hustomte som kunde fixa en kopp te till mig, men det har jag ingen så det blir inget te.
Väntar på att sömntutan ska svara i telefon så jag kan ringa hon som väntar på att få svara i telefon.
Invecklat det där...
Men medans gud å alla männskor väntar så kan jag ju berätta en sak för er.
Hela helgen har jag gått och svurit över alla dessa fjortisfinnar som invaderat mig det senaste. Jisses jag är ju 25! Sånt där ska man ju inte ha då, nää dags att invänta jäddhänget och taxöronen i stället!
Det där ångrar jag bittert att jag tänkte... För igår kväll började det helt plötsligt klia på min lilla, fasta, ungdomliga skinka.
Tog en titt i spegeln och vad hitta jag väl där, en elak bristning!
Tantvarning or what?!
Är det något som ska kallas medelålderskris så är det väl detta?!
Ena dagen finnar, andra dagen bristningar.... Mer mittemellan än så kan det ju bara inte bli!
Dessutom har jag börjat yra, mer än vanligt.
Gick ut på parkeringen förut och tänkte sätta mig i bilen och åka hem.
Det gick ju sådär med tanke på att jag GICK till jobbet igår kväll.
hahahahhahahahahahahhahahhahahahahah