Ett stycke härlig helg

Helgen började i fredags med att avsluta veckans nattarbete och sova tills jag vaknade av mig själv.
Sen var det lite piff och locktång och nagelllack innan jag trallade bort till Marie på lite vin, gotta och tacos. Mycket trevligt! Så härligt att träffa sina kollegor på hemmaplan i vanliga kläder, lite annat än i "pyjamas" med håret på ända och svetten drypandes kl fyra på morgonon. Vi KAN ju faktiskt se riktigt fräscha och härliga ut.
Helt plötsligt föll någons ögon på en klocka och den visade på inte mindre än halv ett!!
Tre minuter senare stog vi med skor och jacka och tackade för oss.
Sov som en potta skit den natten men for ändå upp som ett jihu kl 07.30, det va ju dags för ridning!
För första gången på en herrans massa år skulle jag entra en sadel.
Jag stal Triol fortare än kvickt, om Olsson säger att han är snäll så litar jag blint på det och ser ingen anledning att prova nån annan.
Jag är faktiskt lite stolt att jag klarade av att tränsa och kratsa hovar och runda bakdelen på dessa enorma dinaosaurier. Och upp i sadeln kon jag också. Men sen, efter typ 100 meter så började det dra i knäna, ajajaj va ont det gjorde. Men vad göra? Det va ju 2 timmar kvar.
Vi skumpade iväg och tittade på den vackra naturen i Svartedalen och njöt av doften av hästbajs.
Jo men så kom ju galoppen.
"Triol kan skutta till lite i början av galoppen"
Jaja, det kan väl inte va så farligt. Kan Olsson så kan jag.
"Skutta?!"
I helvete heller.
Han sköt upp räva med sån kraft och så högt att jag kände cowboysadelns hårdaste del borra sig in precis där rumpan tar slut och benen börjar. Och inte EN gång heller.
Mpf!
Sen gick det bra. Tills han gjorde samma sak vid nästa galopp och jag höll på att flyga framstupa över 1.65 manken.
Tacka Gud för knoppen på cowboysadlarna!
Sen vankade vi vidare. Jag med ömma knän och intryckt lårben, Fjuppo med en häst som vägrade gå och mamma med en häst som kände för att bada. Linn klarade sig nog utan större missöden.
Jag hade så ont så ont!
Men när vi kom tillbaka till gårdsplan ville jag bara göra om det igen!

Hem, ta en nap, snygga till sig och iväg till Buddy´s.
Bowla... Jovisst.
God mat och trevlig utsikt.
Sen kom mr Big.
Jovars.
Ut fort som attan!!
Kvällen avslutades på Butler´s med ett gäng öl. Sen va jag så trött så jag inte orkade äta nattamat ens en gång.

Nu sitter jag här, med min ömma rumpa, stela ljumskar, svullna knän och bowlingarm och längtar efter Triol.




bild

Visst är han vacker?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0