bblossom

Alltid lika käckt när löne glömmer en nolla efter ob-tillägget.
Ännu käckare är att ob´t och fyllnadstiden utgör typish hälften av hela lönelappen.

Jaja, ingeting som inte går att ordna och i ärlighetens namn kanske det är bättre att låta en slant ligga i stadshuset en stund, så jag inte kan sätta sprätt på den. Kan va så. Eventuellt.

Lillemannen har haft utbrott from hell för han tror att jag ljuger när jag försöker förklara att det är sommartidens fel att det är ljusare på kvällarna och att klockan visst är läggdags. Samtidigt har jag hämtat ut en ny telefon och är som vanligt inte helt bekväm med varken den eller alarminställningarna.
Morgondagen blir intressant.

Skrev en ny to do-list förut och där mitt bland alla måsten så flikade jag omärkt in "aprikost nagellack" och "att passa i örhängen". När jag är färdig här ska jag lägga till "klänningen fr. Lindex".
Jo, det står Lindex. Och ja vet fortfarande inte om Lindex bytt stil och inte säljer tantkläder längre, eller om jag är tant. Fundera på det om ni vill, men jag tänker då inte göra´t. Klänningen ska jag ha och jag kommer va skitsnygg i den hemma i hallen innan jag får klänningskalla fötter och svidar om till jeans och t-shirt.

det här detta-kan-va-bra-å-ha-när-jag-har-flyttat shoppandet gör mig luspank och alldeles andfådd!
Lugna ner dig kvinna!
Ta det i rätt ordning, man börjar aldrig bakifrån!
Aldrig!
Titta på stället igen, bestäm nyckeldatum, köp färg. Och eventuellt flytta in.
Sen, kan du shoppa rumpan av dig om du vill!!

Kan nån vråla detta till mig?
Snälla!

Men med inte allt för gäll röst, jag är så trött i öronen av Pyrets tonläge.
Han må vara underbar när han pratar, men volymen och energin från föskolan är inget för mina pensionärs öron.
Därför jobbar jag inte med barn. Typish

...är ju bara så himla mysig. Jag kan gå där fram å tillbaka och förnstershoppa, eller bara shoppa. I går tog vi en saktfärdig vandring med glass och islatte jag och lilleman. Kikade på lampor, kängor, apdyra gardiner "hur mycket kostar apdyrt mamma?" "Så dyrt så att morfar får köpa de gardinerna åt dig om du vill ha dom i ditt nya rum", "Jaha, då vet jag".
Älskade unge!!
Men sen hörrni, det uppenbarade sig nåt så vackert, ljuvligt och helt helt underbart. Det går inte att beskriva med ord.
EN OSTAFFÄR!!
Asså killar med snus och ruffsigt hår kan släng sig i väggen -en OSTAFFÄR !!
Jag blev alldeles till mig i trasorna och var tvungen att slå ner ändalyktan på en parkbänk, be Pyret hålla min islatte, och jag reagerade inte förrän låååångt senare att han hade svept rubbet.

Ja, ni kan väl gissa att ikväll blir det ost med lite kex under, ett par druvor, några fluffiga fikon och ett glas av nånting riktigt gott.

Happy Friday!

Slog upp mina blå 07.15 i morses och utbrast halleluja, aaaah, men åååh, mmmm!!!
SOOOOOOL
Sikket tjusigt väder hörrni!
Morgonens cykeltur var ljuvlig, kaffet smakade som kaffe aldrig smakat för. I eftermiddag måste det nog bli ett par timmar på Spikön, bara njuta. Utan jacka.
Sånna här dagar (inte för att det vart så värst många än) längtar jag efter min altan så jag tror jag blir alldeles tossig! Tänk att kunna öppna dörrn och bara kliva rakt ut till solstolen med en kopp kaffe och en saftig fralla. Inga trappor, ingen trafik, inte en endaste meter behöver jag gå för att komma ut. Pyret behöver inte vänta på sin aldrig-nånsin-bli-färdig-morsa utan han kan traska ut i förväg. Där finns inget farligt, inget vatten, inga bilar, inga trottoarer. Bara kompisar, gräsmattor och små gångvägar.
Jag har flyttat ett gäng gånger men det har nog aldrig känts såhär bra, med allt.
Jag kommer hålla på och mala om detta ett tag fram över, men I just can´t help myself!

Oh, min vresiga telefon ringde. Det va en trevlig tjej som upplyste mig om att jag är berättigad till en ny mobil. Hur kunde jag glömma det??
Så inom en vecka har jag med lite tur en fullt fungerande apparat som inte ger mig ångest hipp som happ.

Vilken dag!!
Kan inte låta bli att undra vad som kommer gå fel....

(lite neggigt -jag vet, men detta är ju bara för härligt för att va sant)

Maten va utsökt, Irishen likaså. Sällskapet outstanding. Mina kollegor är guld värda, jag har sån tur som har dom. Tänk om alla fick trivas med sina kollegor så som jag trivs med mina. Då skulle inte en jäkel va sjukskriven. Tillsammans klarar vi allt och lite till.
Pyret hade en härlig kväll med mormor och morfar och slocknade sött som den prins han är.
Nu ska jag gotta ner mig i hörnet med en STOR kopp te och bara suga in den sköna känslan från den första riktiga vårkvällen.

NattiNatt !

Här städas det och fejas och läses och all möjlig bråte. En disig onsdag med dryga 10+ ute. Härligt!
I kväll ska jag nog säsongsinviga en skinnjacka (en av de 5, hur fan kan man behöva 5?!), päronen ska va barnvakter och jag ska äta mumma och smutta på ett glas rött.
Det blir mys, jag kan behöva det för att komma i social fas igen. Jag hänger och dinglar som en dö fluga utan för allt vad som kallas socialt, samvaro.
Skärpning!
Men jag hinner ju inte! Jag packar och gosar med Pyret och jobbar som en tok i perioder och så måste jag ju få min soffhängstid därimellan. Livet är hårt.
På fredag är det playdate med Jo i alla fall. Har inte setts sen 1800-kallt.

I dag skulle vi vara hundvakter... men vem fan skojjar jag med? Som om nånting som planeras skulle inträffa? Har inte hänt en gång på 10 år så varför skulle det hända nu? Och det är ju dumt att höra av sig.
Så nu har jag ett brustet mammahjärta och en förkrossad son. Det blir chokladkaksbak, lite nätshopping och annat som kan locka fram det härliga vårhumöret igen.

Jag har jobbat så in i bänken mycket de senaste veckorna så idag fick jag nog!
Ringde min samordnare och sa att näää nu tyar jag inte mer!
Hon hajja läget så i natt är jag ledig och tänker så vara ett förbannat bra tag framöver. I morgon är vi vovvevakter, tvättar, dammsuger och lagar mat. (har vid närmare eftertanke inte ätit lagad mat på öööh... dryga veckan, om man bortser från den djupfrysta pannbiffen jag mikrotinade för ett par dar sen).
Jqag behöver leva lite igen. Se dagsljus, vakna till, äta mat och träffa folk.

I bland blir det för mycket. Så är det bara.
Men jag är inte sämre än att jag kan erkänna det. När min kropp för en gång skull pratar med mig så är det liksom dags att lyssna.

Efter 5 nätter är jag helt däckad!
Ska knyta mig nu, hoppa in till lopperna och läsa en stund. Sen ska jag sova fem kvart i timmen och i morrn är vi lediga. Helt jävla lediga.

Theorins Blodläge var ju ingen större hit, inte dålig, men inte heller så bra så man inte kunde sluta läsa. Mer tillräckligt dålig för att vara tvungen att mala igenom sidor i så den tog slut nån gång. Men inte såpass dålig att man slutar läsa mitt i och rattar fram en ny.
Nog om den. Börja inte läs den helt enkelt.

Däremot kan jag redan efter 200 sidor varmt rekommendera Det Fördolda av Hjort och Rosenfeldt (ni vet han som ledde Parlamentet för ett gäng år sen).
Bra, spännande, mord, relationer, temprament.
Bra. Mycket bra. Bra språk. Modern.




bild

Jag har knäckt koden! Alla dessa förkortningar, har folk inte tid att varken stava eller prata korrekt längre?
Thank God it´s friday!
Det gick fort!

Har ätit frukost nr 2, kollar på repris nr 2, först Lyxfällan och nu Top Model -kvalitets TV... no shit!
Nu ska jag slappa, invänta nästkommande matsug, springa iväg på ett litet möte, sen är det sängläge med Johan Theorin fram tills sena kvällen!

Och mata katten också, jag får inte glömma att mata katten.
Det stog till och med i mitt horoskop att jag skulle se efter mitt hus... Oooops.

Lilleman stängde in sig i duschen med en hel armé med bilar. Så nu sitter jag här, lite blåst på konfekten typ, och lyssnar på hans nynnande och brummande.
Så nöjd, så underbart.

Ja, det är Mars månad och jaa det var vår igår.
Vi shoppade till och med solstolar, jag och Lilleman. Och åt glass, med både strössel och chokladsås.

Men det är allt lite mysigt ändå, när det snöar och blir vitt och vackert igen.

Jag är kär i världens ståtligaste, lurvigaste, charmigaste och mest fisförnäma Lucy.
Pyret har kärat ner sig i den blygaste, livligaste, hundvalpsögon-aste Cilla.

Vi skulle bara titta, fråga, prata och fundera.
Nu är vi dökära båda två och kan inte finna något sätt att enas.
Ingen ger sig.
Båda vill vi ha våra kärlekar.
Men vi kan inte ha 2!
NEJ!
Ska det va så ska det va 1.

Tyvär tror jag att vi båda måste ge upp, vänta in rätt läga och inbilla oss att vi en vacker dag hittar en skönhet vi båda faller handlöst för.

Jag är ju bara så in i norden impulsiv!

Sitter här med Bengt Magnusson i bakgrunden och mumsar fruktsallad. Mest bestående av melon och blåbär, persikan och ananasen la Pyret vantarna på igår. Men vad gör det? Melon är gott och blåbär är gott. Eller som Sean Banan hade sagt -Jävla bra.
Att jag också sitter här och blegar på ett gäng nymonterade flyttlådor utan att veta vad jag kan ta och stoppa i dom, det är väl... hm,, Inte så bra.
Vad kan man packa ner 2 månader innan man flyttar? Vad har jag för saker som jag inte använder eller i alla fall inte kommer att använda de närmsta 8 veckorna?
Undrar ni varför jag är så hysterisk och lider av packmani? Det gör jag med.
Men i stället för att leta efter förklaringen till den irrelevanta frågan så kör jag all in på flytt temat!
Här ska flyttas så det känns ända in i den onda ryggraden.
Mmpf mmpf waka waka shake shake.
Och lite DingDingDingelingling.

Hjärntvätt.
Nu stundar Criminal Minds i vanlig ordning. Sen är det bädden på momangen.

Sussa sött !

Nu längtar jag hejdlöst till flyttdagen ! Jag har börjat packa lite smått bara för att få in den rätt feelingen. Jag vill dra möbler fram och tillbaka, packa upp, göra fint, ta fram utemöblerna som inte sett dagsljus på tre år, hålla tavlor mot väggen, humma och se sådär tankfull ut, dirigera bärhjälpen åt ena hållet för att sen ändra mig halvvägs. Köpa blomlådor, ljusrosa pelargoner, måla och pimpa. Mitt hem.
Där kan jag bo tills jag dör om jag vill, från och med då finns ingen funktionell anledning att flytta nånsin mer.
Det kommer jag säkert att göra, visionen är ju det där gamla rucklet med knotiga äppelträd i trädgårn och en stentrappa. Men det är en dröm, inget måste.

Hur svårt kan det va att gå och lägga sig?
Jag är som en vrång tonåring!
Svordom! Gå och lägg mig!

men idag vill jag vakna till halvruggigt och mörkt söndagsväder.
Innemys med Pyret, en sväng till affärn och varm choklad och spel innan det är mamma-egen-tid med Wallander.
Så vill jag ha det idag.
Himmlen är märkligt blå idag, inte solskensblå, mer gråblå och tung.
Hoppas hoppas.

Nu börjar Vasaloppet och om jag inte vore så vansinnigt trött så hade jag nog struntat i sömnen idag och suttit kvar här i hörnet. Älskar att titta på vintersport! Då kan jag inbilla mig att jag är där, i den fluffiga snön, härliga luften och med en varm trästuga väntande.
Tro nu inte att jag vill åka Vasaloppet för it ain´t gonna happen.
Men jag älskar fjällivet. Och utförsåkning. Och mys i toppstugan. Och att frysa om knäna i sittliften. Och att bli stressad av ankarliften. Och att aldrig kunna bära skidorna utan att de saxar sig.

Jag måste komma iväg snart, det var alldeles för längesen nu.

man kommer hem och ser ett par alldeles för stora Converse stå i hallen.
Så tokigt det kan bli.
Generade pojkar är ju så sött och med morgonruffs (eller vad det nu va för ruffs).
Jo men SUPRISE och morr´n morr´n!

Vad var det hon ville kalla det? Kommer inte ihåg, men det va nåt sånt där bra som bara Sara kan komma på.
I vilket fall så satt hon och pillade frenetiskt i den yttepyttelilla skålen med flingsalt, med den ännu mer yttepyttelilla skeden. Hon mosade och hackade så det knastrade lång väg. Och helt plötsligt tittar hon upp, -jag vet! Det borde finnas sand på borden på restauranger istället! Så man slipper sitta och pilla med saltet, det är det ju andra som ska ha.
Jojo, hon tycker hon är ofräsch som pillar i saltet, men att ha sand på bordet är hur nice som helst (?).
Hon smalade på om den där sanden, det skulle finnas en liten låda, inte så yttepytteliten som saltskålen, men tillräckligt liten för att få plats brevid tallriken och diverse glas och flaskor, och det var viktigt att man kunde göra hjärtan i sanden -med fingret. Ingen spade, inte ens en yttepytteliten.

Så jaa, Sara vill helt enkelt att det finns sandlådor för vuxna på alla restauranger, så man lite terapeutiskt kan ringla små hjärtan medans man samtalar om ex och sex och snuskigt mycket skvaller.

Sara fick ett presentkort på Ticnet av mig i present, nästa år får hon gratis inträde på Lek och Buslandet.




Bild

Undrar varför man säger femtioelva..?

I morses så var jag senare än någonsin, jag är en ständig tidsoptimist annars, men inte i morses, och inte när jag träffar fröken Sara. Hon är helt enkelt än mer optimistisk än mig. I vilket fall som helst så började dagen med att jag och syster brassade iväg mot Borås. Det gick ju bra. Väl i Borås fick vi be ett ultratrevligt caffébiträde om vägen till Gällstad. Vi siktade på Lager 157. Biträdet var så söt och gästvänlig att han ritade en karta och nogrant förklarade hur vi skulle köra. Jag körde och syrran pekade.
Lager.
Inte ett smack. Eller jo vi hittade väl ett och annat plagg vi skull kunna tänka oss att dra på oss, men va fan -inget vi verkligen behövde. Så vi sket i´t.
Jag köpte mig en t-shirt som jag kunde ha i kväll och som jag senare fick fläckar på, men de historien kommer sen. När jag vaknat.
Sen gasade jag åt helvete fel, så resan hem tog väl en något längre stund.
Men jag hittade iaf till Ulricehamn, där syster fick en larv i salladen och vi typ fick gratis lunch.
Sen bar det åt fanders igen.
Det hjälper ju inte att man vet vilken stad man är i om man inte vet vilket vädestreck man har parkerat åt...
Eller hur?!
Helvete.
Och mängder med monster (llastbilar) var det på vägen. Hua mig!
Å kissnödig va hon som attan. Stress.
Men vi kom hem, jag svidade om till den då fläckfria t-shirten, drog några lockar i burret och försökte förgäves låsa dörren med nymålade naglar.
Mat på A & O. Gott. Vin, Gott.
Bra helt enkelt.
Drink, gott. Öl, gott.
Berusad, ja.
Har inte vart innanför krogdörrar på ett halvår nästan, så detta känndes både bekant och helt främmande.
På ett vis skönt att va "hemma igen" och på ett annat vis väldigt märkligt att se allt knepigt folk som va ute, så var det inte förr i världen.


Det här är Kim och han är singel... och gay, så flickor det är no point.


Det här är jag, försöker väl få ett nytt kök eller nåt annat spännade.
Vad vet jag..?


Nu orkar jag inte mer. Jag ska borsta gaddarna och krypa ner med mr Theorin.


Kom-i-håg: Sara´s sandlåda ist för salt.